Reformation

Om bara ett par månader och några dagar så är det den stora demonstrationsdagen, 1 maj.

Den klassiska, då arbetarklassen ska ut och manifestera för mindre arbetstid, högre lön, dagis åt alla och allt vad det är. Eller var. Ty tiden är ur led, men produktionsapparaten styr som vanligt, men på ett ovanligt sätt. Arbetarklassen har degraderats till underklass och där hittar vi dem som jobbar med människor. Ironisk nog tillsammans m e d dem som de vårdar och alla de missanpassade arbetslösa och sjukskrivna, som alla tillsammans t ä r på nationalekonomin.

På industirerna verkar man för bättre maskiner, effektivare tid och så mycket vidare.

Och varför inte? Man tänker på framtiden naturligtvis, och eftersom resultaten visar sig omedelbart i form av minskad köpkraft, så är det möjligt (tvunget) att lägga ner både tid och energi på detta. Man måste ta hand om maskinerna så att de kan göra saker som kan säljas. Annars? Icke, icke någon vinst!

Här borde vi lära oss något! Vi borde börja tänka oss människor som maskiner istället för att bara betrakta dem (oss)som bodies&souls. Även om vi inte ser resultat på sekunden så kan vi väl f ö r e s t ä l l a oss att människan kommer att vara en lönsam tillgång i framtiden.

Ju mer tid och ju bättre vi servar henne, desto bättre resultat i form av en väl mående människa kommer vi att se och märka i samhället. En redig avkastning med andra ord.

Vi får naturligtvis göra en ekonomisk omfördelning och till exempel börja med att kalla de olika sociala kostnaderna för "investeringsposter" så blir det mer autentiskt.

Till dess reformationen inträder, ett ord (eller flera) på vägen:"Vår största plikt och vår främsta plikt är att hjälpa andra. Och snälla ni, om ni inte kan hjälpa andra, så kan ni väl i alla fall låta bli att göra dem illa?"

Dalai Lama