
Idag blev jag halvskalperad.
Jag skriver halv, då det inte följde med något köttstycke efter att tjejen "masserat" mig färdigt. Styrlund hade bjudit på lunch (och retade som vanligt upp sig på en person med talfel, men denna gång påpekade han det inte till den det gällde tack och lov), sen blev det en givande shoppingtur för samme man, själv hittade jag inget och det hela slutade sedan så lämpligt i varsin massagefotölj som man hade placerat och hade demonstration av utanför Clas Olsson´s entré. "Huvudaffären" ligger annars i samma byggnad och är en liten oas för trötta och slitna ryggar.
I godan ro låg vi och lyssnade på den trevliga lilla människan som ville kränga oss dessa stolar för en massa, massa pengar och lade in lämpliga frågor om delbetalningar. Den unga kvinnan erbjöd sig dessutom efter ca en halvtimme att göra en så kallad "tapping" med en apparat som skulle medfölja om man köpte en stol till ordinarie pris. Den liksom knackade en på musklerna, åtminstone var den gjord för att göra så, men demonstratisen som höll i den lyckades få in den i mitt hår och hon blev hysterisk.
Jag förhöll mig lugn och bad henne trycka på STOPP, men hon var så chockad att hon istället ökade på hastigheten. Det brände i min hårbotten och jag såg inre bilder om att jag skulle få en stor och kal fläck på huvudets högra sida.
- Förlåt, förlåt...förlååååt!
- Tryck bara på stopp!
- Vänta...förlåt..hjälp!
- Aj, aj!
- Så. Hjälp, sitt bara still jag kommer få loss det, sa hon när hon till slut när lyckades få stopp på den efter ungefär sju långa sekunder. På samma apparat hängde det en hel del hår som skulle räcka till extensions och jag kände efter i huvudet men fick dessbättre bara handen full med ännu mera hår, i stället för blod som jag hade misstänkt.
Styrlund låg fastklämd i den andra stolen och asgarvade, jag kunde inte annat än att falla in i skrattet medan den stackars chockade tjejen stod kvar och upprepade ordet förlåt. Hon tillade också att det var tur att det var en sån snäll och förstående kund som hade drabbats, för jag var verkligen den första som hon hade lyckats trassla in håret på. Och jag tänkte "jaså, säger du det, jag är inte ett dugg förvånad över att det hände mig och det kommer hela min familj att hålla med om när jag kommer att berätta detta".
Sen hade jag tovor i näven i flera minuter, långa tovor som följde med när jag drog handen genom håret när vi äntligen kom oss för att gå in på Clas Olsson för att inhandla Styrlunds vinglas som han hade spanat in dagen före.
Jag skriver halv, då det inte följde med något köttstycke efter att tjejen "masserat" mig färdigt. Styrlund hade bjudit på lunch (och retade som vanligt upp sig på en person med talfel, men denna gång påpekade han det inte till den det gällde tack och lov), sen blev det en givande shoppingtur för samme man, själv hittade jag inget och det hela slutade sedan så lämpligt i varsin massagefotölj som man hade placerat och hade demonstration av utanför Clas Olsson´s entré. "Huvudaffären" ligger annars i samma byggnad och är en liten oas för trötta och slitna ryggar.
I godan ro låg vi och lyssnade på den trevliga lilla människan som ville kränga oss dessa stolar för en massa, massa pengar och lade in lämpliga frågor om delbetalningar. Den unga kvinnan erbjöd sig dessutom efter ca en halvtimme att göra en så kallad "tapping" med en apparat som skulle medfölja om man köpte en stol till ordinarie pris. Den liksom knackade en på musklerna, åtminstone var den gjord för att göra så, men demonstratisen som höll i den lyckades få in den i mitt hår och hon blev hysterisk.
Jag förhöll mig lugn och bad henne trycka på STOPP, men hon var så chockad att hon istället ökade på hastigheten. Det brände i min hårbotten och jag såg inre bilder om att jag skulle få en stor och kal fläck på huvudets högra sida.
- Förlåt, förlåt...förlååååt!
- Tryck bara på stopp!
- Vänta...förlåt..hjälp!
- Aj, aj!
- Så. Hjälp, sitt bara still jag kommer få loss det, sa hon när hon till slut när lyckades få stopp på den efter ungefär sju långa sekunder. På samma apparat hängde det en hel del hår som skulle räcka till extensions och jag kände efter i huvudet men fick dessbättre bara handen full med ännu mera hår, i stället för blod som jag hade misstänkt.
Styrlund låg fastklämd i den andra stolen och asgarvade, jag kunde inte annat än att falla in i skrattet medan den stackars chockade tjejen stod kvar och upprepade ordet förlåt. Hon tillade också att det var tur att det var en sån snäll och förstående kund som hade drabbats, för jag var verkligen den första som hon hade lyckats trassla in håret på. Och jag tänkte "jaså, säger du det, jag är inte ett dugg förvånad över att det hände mig och det kommer hela min familj att hålla med om när jag kommer att berätta detta".
Sen hade jag tovor i näven i flera minuter, långa tovor som följde med när jag drog handen genom håret när vi äntligen kom oss för att gå in på Clas Olsson för att inhandla Styrlunds vinglas som han hade spanat in dagen före.
Så den som inte har råd med extensions (löshår) kan så jag vänligt tipsa att i stället fråga lokalvårdarna i Arosian i Västerås om det går att få titta igenom sopsäckarna från tisdagen. Där ligger mycket av mitt ganska nyslingade och tonade långa hår och bara väntar på att få komma till användning.
Själv ska jag be om gratis massagefotöljsbehandling så länge de har kvar affären i vår stad, som kompensation för "delvis skalpering".

Tyyyyyckte väl att det fattades nåt uppe på skallen på dig idag..."eller har hon bytt frisyr på nåt sätt"? hann jag tänka medans vi irrade omkring i ilska och hysteri, varav svaret på varför jag inte kom ihåg att fråga senare.
SvaraRaderaStyrlund & du ha ha ha haaa, ni är fanimej inte sluuuuga, ju.
YesItsMe