Folk, fest och gamla träd

Nyåret firades på en mc-klubb.
Ett halvt dussintal oljefat stod på rad med brinnande marschaller ovanpå och lyste upp och hälsade folk välkomna. Tystlåtna, västburna, långhåriga med flätade skägg-killar, samt andra med kortare och tunnare hår gick omkring och såg allvarliga ut. Vi hade blivit ditbjudna genom min kusins väninna, vars man var vicepresident i klubben.

Jag hade väl aldrig i min vildaste fantasi kunnat drömma om att jag skulle stå och skåla in 2007 på en bakgård och inte vara på maskerad, men där ändå de flesta såg ut som om kvällens tema till utklädning var "The Best Little Whorehouse in Texas".

I lokalen fanns en strippstång och en bar med själkostnadspris. Jag drack ett par alkoläsk och tittade på de dansande personerna och förstod snabbt att där var en viss hierki. Damerna som dansade tillhörde några av männen därinne, andra karlar var tvungna att gå och fråga om de fick dansa med samma tjejer/tanter. Jag såg också en dörr där det stod "Members only" på och där passerade då och då några av de där allvarliga, som tittade sig omkring innan de stängde om sig.

Naturligtvis så var det omöjligt att få en taxi. Vi stod på gården vid oljefaten och ringde och ringde stadens alla taxibolag. Min kusins sons svärmor var taxichaufför och hon hade lovat att hämta upp oss om hon hade vägarna förbi och plats i bilen, så henne väntade vi hoppfullt på. Rätt som det var så dök det upp en taxi från tomma intet och ur klev två unga vi-kanske-flätar-vårt-skägg-när-det-växer-ut-killar och in hoppade istället vi och åkte hem från de mörka kvarteren i hamnen. Det ska i alla fall tilläggas att personerna på festen var mycket artiga och gästvänliga, så kvällen blev lyckad på sitt sätt. Min kusins närvaro och hjärtliga skratt ska i alla fall ha mest credit och hon ville för övrigt ha efterfest, (om inte på min balkong så i min julgranbarriga soffa) så vi hade det ett bra tag fram på morgontimmarna och sa godnatt, tack och adjö kl 07.00.

Idag sa jag för övrig goodbye, tack och adjö till min julgran. Det fanns inte mycket kvar av den när jag till sist hade fått bort ljusen och alla kulorna. Jag hade nämligen glömt bort att såga i stammen innan jag satte ner granen i foten, så nada vatten hade sugits upp och mycket få barr fanns att finna på granen, dock hundratusentals överallt på golvet och var man än tittade.

Jag öppnade ett av fönstren i vardagsrummet, hivade diskret ut trädet ner på gatan, och kunde man nästan räkna barren innan så lovar jag att i samma stund som den slog i gatan blev det i total avsaknad av dessa och var bara ett granskelett som trött lutade sig mot stenmuren nedanför.

Om någon kommer att ge förslag om att jag skaffa en plastgran till nästa år, så köper jag inte det, utan tar hellre lite(!) barr och bortforslande, än ett konstlat garderobsträd. Over and out med det och en god fortsättning på det nya året!